Kalaset
Kalaset i lördags var jättelyckat! Det var mest släkt och några vänner. Vi hade drop-in mellan 12-16. Men givetvis kom nästan alla i en klump vid tvåtiden.
Jag och Klas hade gjort två gröna marsipantårtor med röd text "Sixten 1 år" och "Grattis Sixten", röda ljus och stjärnfrukt. De blev riktigt snygga må jag säga.
Sixten fick ännu fler fina saker. Bl.a Brioleksaker, böcker, gosehundar, en fårskinnsfäll och massa pengar till hans 1-årsfotografering som vi hade tänkt göra hos Fotografiqa.
Han visade givetvis upp för gästerna att han kunde ta några steg på egen hand. Nu de senaste dagarna har han blivit ännu modigare. Reser sig plötsligt upp och går iväg några steg. Går kortare sträckor mellan möbler eller mellan personer. Det är verkligen häftigt!
Födelsedagen
Lilla 1-åringen sover nu sött i sin säng. Det har varit en mysig och fin dag, idag.
Jag vaknade supertidigt och kände mig alldeles pirrig. Jag och Klas gick sjungande in till Sixten och hans mormor (som sover på hans rum när hon är här på besök), med tänt ljus, massa ballonger och paket. Han var nyvaken och såg väldigt förvånad ut. Han blev väldigt glad över alla ballonger. Alldeles till sig. Att öppna paket var också skojigt, förstås.
Vi har inte haft så mycket besök idag, eftersom vi har kalas imorgon. Men Klas pappa och min syster har varit här och gratulerat.
Sixten har verkligen bara fått superfina saker idag.
Bl.a. en docka som nu heter Olle, träinstrument - en xylofon och två tamburiner, greppvänliga kritor, en silverberlock som min syster designat en "1" , haklapp från 10-gruppen, jeans, tröja och scarf från Cheap Monday, jeansskjorta från P.op och halkstrumpor från Ej Sikke Lej och IdaT, en apa från IdaT, windstopperfleece från P.op och manchesterkavaj. Och så självklart en massa fina gratulationskort från släkt och vänner. Det var riktiga hittar alltihop han verkade bli jätteglad för allt. Å andra sidan så kanske inte en 1-åring är särskilt kräsen.
Det blir lite torftigt i bloggen utan bilder. Men det beror på att Blogg.se har slarvat bort mina bilder, eller något. Så när det är fixat så ska jag lägga upp bilder igen.
Men nu över till dagens största nyhet. Gissa vem som tagit massa steg på sin födelsedag. Jo, Sixten såklart. Han började med att gå själv mellan mig och min syster, kanske fem steg, flera gånger. Sedan kom han verkligen in i det och vågade knata iväg några steg själv, efter en boll han kastat iväg bland annat. Det är ju fortfarande lite vingligt. Men det är verkligen häftigt att se sitt lilla pyre helt plötsligt stå på egna ben och gå iväg. Kul att han gjorde det på sin födelsedag också. Man kanske inte ska påstå att han kan gå, i ordets rätta bemärkelse. Men det är defintivt påväg nu.
Dan före dan
Imorgon är en stor dag i vår familj. Det är Sixtens allra första födelsedag. Det ska firas med pompa och ståt. Typ. Iallafall med mängder av ballonger, honungsmelon och skumbad och massa mer som han älskar. Har försökt samla allt han tycker allra mest om för att göra hans födelsedag till en riktig Kalasdag. På lördag blir det tårtkalas för släkt och vänner. Det här känns tusen gånger roligare än min egen födelsedag. Det trodde jag aldrig.
För ett år sedan hade jag ganska tydliga värkar vid den här tiden. Vattnet hade gått för mer än ett dygn sedan. Läs mer om förlossningen här, om du vill. Av någon anledning blev förlossningsberättelsen aldrig färdig. Men jag kan försöka berätta resten en annan dag. Minns det fortfarande ganska väl.
Nu ska jag gå och lägga mig. Vi ska gå upp vid sju och väcka Sixten, som förhoppningsvis sover, med sång och ballonger.
Sixten-Nytt
Sixten "fegar" med stegen. Han verkar helt enkelt inte så intresserad av att börja gå än. Men han vet vart näsan sitter, hur myggorna klappar takten (med pekfingarna i "Kråksången"), att hunden säger "Voovovv", hur man klättrar ner från sängen och soffan och att man vinkar när man säger "Hej då". Hur ska man ha tid att börja gå när man lär sig sådana här saker?!
Små steg
Tidigare imorse hände något för mig, helt fantastiskt. Jag ställde ner Sixten på golvet., och han tog två små steg och sedan satte han sig ner. Jag rusade ut till Klas i köket och berättade. -Jamen, det har han ju gjort en gång innan, säger han. Men då var inte jag med. Så det är idag det räknas som när han tog sina första små steg, tycker jag. När både jag och Klas sett det.
Kanske går han till 1-årsdagen? Han har två veckor på sig nu isåfall. Fast det är ingen brådska. Det kommer bli ännu mer fart på honom när han kan gå och sedan springa. Puh, kommer inte få en lugn stund, haha.
Förresten är min föräldraledighet slut om 1 månad och 1 dag. Konstigt.
Booh säger spöket!
Slutammat
Men det har som sagt gått bra. Reflexen att låta honom amma när jag är halvvaken finns fortfarande. Så jag får påminna mig själv om att jag slutat. Tyvärr har han svårt att somna om när han vaknar tidigt på morgonen utan att amma. Så det blir tidigare morgnar. Han verkar också mer närhetstörstande om dagarna. Det var som att han tankade massa närhet när han ammade. Men nu blir det mer kramar och gos (vilket bara är mysigt) men tyvärr också en hel del bärande. Jag tror och hoppas att detta är en övergående period.
Bland de mammor jag umgås med var jag ensam om att amma mitt barn så länge. De flesta slutade efter 6-7 månader eller ammade inte alls. Jag är lite förvånad. För det verkar som om våra mammor ammade oss mycket längre. Men det går trender i amning som i allt annat. Jag är väl lite old-fashioned då. Jag är väldigt nöjd med mitt beslut att amma i 11 månader. Jag var fast besluten redan som gravid att jag skulle amma mitt barn.
Det blev tyvärr en del trassel med amningen i början. Sixten fick inte rätt grepp och det gjorde så helvetiskt ont. Men när det väl funkade kändes det så bra. Sixten växte och frodades. Det kändes häftigt att veta att det var jag som fick honom att växa. Maten var alltid färdigförpackad, rätt tempererad och vi hade den alltid med oss. (Enstaka gånger då jag var borta från Sixten fick han urpumpad mjölk som vi fryst in och några gånger fick han mjölkersättning). Dessutom har vi förhoppningsvis minskat risken för allergier och astma hos Sixten (vilket jag har i mina gener) och minskat risken för bröstcancer hos mig. Det är helt enkelt ett vinnande koncept!
Jag kan, om jag ska vara ärlig, inte riktigt förstå de som frivilligt väljer att inte amma sina barn. För jag ser bara fördelar med amning. Men de barnen blir väl välmående människor de också. Dessutom tycker jag ju att det är upp till varje kvinna om hon vill amma sitt barn till det är 3 år eller inte amma alls. Huvudsaken är att mamma och barn trivs. Ja, det är ju bra om den andra förälderna också trivs förstås. Är det någon som har bra motiveringar till att inte amma om man kan, får gärna kommentera. Ja, ni andra är givetvis också välkomna att kommentera inlägget.
Dagens
Vi hade en supertrevlig eftermiddag. Vi gjorde fruktsallad och barnen lekte som bara den och vi mammor satt och pratade och blev nostalgiska och pratade bland annat förlossningsminnen.Tänk att det snart gått ett år sen Sixten låg på min mage, nykommen till världen, varm och kladdig. Den bästa stunden i mitt liv!
Idag ska jag vara ordentlig och gå och lägga mig tidigt. Det vill säga direkt efter jag skrivit färdigt det här inlägget. Skälen är att jag är ruskigt trött, har ont i huvudet och Klas jobbar kväll så jag har ändå ingen som håller mig sällskap. Då kan jag lika gärna gå och lägga mig. Ska krypa ner i sängen och läsa lite.
God natt!
Kalaskväll
Vi hade lånat en lokal, beställt exotisk planka och till efterrätt blev det hembakad tårta. Istället för att köpa fem paket till varje barn så köpte alla varsitt paket som sedan lottades ut bland barnen. Mycket bättre så, eftersom de ändå fick/får så många paket på sina födelsedagar. Det var ju mest en symbolisk grej med paket. Sixten fick ett badlakan med taxar, en badanka/handdocka och en orange BRIO-bil. Han verkar gilla alltihop. Vi gav magnetiska byggklossar i trä från BRIO som hans kompis Essie fick.
Väldigt mysig eftermiddag med god mat, trevliga människor och busiga barn. Snart är det dags för Sixtens alldeles egna kalas, men det blir ju först om nästan en månad.
Sixten får hjälp av pappa att öppna sina paket
Tågtårta med tomtebloss
Hela familjen!
(Den fina haklappen fick Sixten av Danielle redan när han låg i magen =) )
1 år -1 månad
Sixtens favoritsysselsättningar just nu är att rusa runt med sin lära-gå-vagn, bli skjutsad på sin Bobby-car, tända och släcka lampor (man får ju såklart lyfta upp honom till lysknappen så han når), peka på allt och säga "Titta!"
Lära-gå
Sixten update
Han härmar hur kor låter när han ser en, antingen i en bok eller om han får en leksaksko. Fast det är inget klockrent "Muuu", det är snarare "Mbuuu", men han vet vilket djur det lätet tillhör iallafall.
Han vet vart lampan är och vart man tänder eller släcker taklamporna och han gör det om man lyfter upp honom till knappen.
Han klappar händerna om man frågar honom om han kan det, likaså trummar han med händerna på bordskivan om man frågar.
Han vet vem som är mamma och vem som är pappa.
Han pussas ibland, dock med helöppen mun, men det är sött!
En mindre mysig och bra grej han börjat med är att bita mig, han biter mig överallt där han kommer åt. Bara idag har han bitit mig i magen, benet, handen och tummen. Men det ska det bli ändring på. Jag gissar att det kliar en del i munnen och att han vill få användning av de fyra tänder han nu har.
Pappaledig
Jag är ju också hemma idag, så vi har långhelg, hela familjen. Mysigt!
Just nu ligger mina prinsar och sover. Det spöregnar samtidigt som solen skiner. Jag har duschat och nästan gjort mig iordning och väntar på att vi ska gå till A6. Vi behöver förvaringslösningar. Då är IKEA bäst.
Kalas
Tre små vänner
BVC
9695 gram tung
74,5 cm lång
Jag trodde faktiskt att han skulle ha vuxit mer på de här två månaderna sen vi var där sist. Men han följer sin kurva och då är ju allt som det ska. Sixten fick beröm för att han var då duktig och charmig och kunde allt man "borde" kunna vid hans ålder. Det var ju roligt, men jag hoppas att även barn som inte kan så mycket också får komplimanger. Jag fick också beröm för vår sköterska tyckte att jag har så smarta lösningar på allt, som maten och sömnen. Det kändes bra att få det bekfräftat av någon som ska vara expert på barn.
Nu ska vi inte dit igen förrän han är 1 år och 1 vecka. Då blir det vaccination och läkarkontroll.
Sova sova säng
Eftersom han hoppade över att vakna vid halv två har jag inte ammat det här dygnet, vilket börjar kännas lite nu såhär på eftermiddagen. Känner mig som värsta bystdrottningen. Haha. Han får käka lite efter han vaknat från sin eftermiddagslur istället. Tror jag kommer amma tills han är 1 år, som det känns nu.
10 månader
Sixten är verkligen i en underbar ålder nu. Trots trotsen. Det senaste han lärt sig i veckan är att peka och att klappa händerna. Han är busig som få och har för det mesta ett leende på läpparna och glitter i ögonen. Fjärde tanden är på väg och han är ganska bra på att bitas. Aj.
Han somnar äntligen själv i sin säng om kvällarna och somnar därför om själv när han vaknar till på nätterna, förutom två gånger då han vill käka. Vi tog mod till oss och bestämde att han skulle lära sig somna i sin säng igen (han gjorde ju det så lätt mellan 4-6 månaders ålder). Vi började i onsdags. Gav välling på hans rum och sedan la jag honom i sängen och sa "God natt lilla hjärtat, jag stannar här tills du somnar". Sedan satte jag mig några meter ifrån sängen och läste. Tillräckligt nära för att han skulle se mig och veta att jag var där, men tillräckligt långt bort för att inte störa och distrahera honom. Han blev ganska arg och det tog väl en kvart för honom att somna de två första kvällarna. Ikväll när jag la ner honom sa han "Yyh", sedan vände han sig om och somnade. Rutiner is the shit för små barn. För er som inte visste det. Regler och rutiner, det ger trygga barn. Det är min övertygelse.
Skovård
Minibullar
Sixtens minibullar
Stadsparken
