Konfekt - godbitar i mitt liv

Idag var både jag och Sixten på besök hos tandläkaren. Det var Sixtens första riktiga tandläkarbesök. Jag trodde att det skulle gå bra, men det här var verkligen över förväntan! Jag är så himla stolt över honom! Han var jättetrevlig mot tandhygienisten, lyssnade på vad hon sa och tvekade inte att öppna munnen när hon bad honom. Och så ställde han som vanligt hundra frågor som hon snällt fick svara på. Tandhygienisten var verkligen pedagogisk och proffsig och lät Sixten titta och känna och undersöka alla sakerna innan hon använde dem. Sådant underlättar nog betydligt för barn med rädsla. Nu var nog inte Sixten rädd, utan mest nyfiken. Hans tänder såg iallafall ut att vara i topptrim, och det känns ju också bra för mig som förälder.

Min undersökning gick också bra och Sixten fick assistera tandhygienisten med salivsugen och titta på allt hon gjorde med mig. Dock har jag en visdomstand som växer snett ut mot kinden som jag fått tid för att dra ut, om två veckor. Jag har aldrig varit rädd för tandläkaren, men detta bävar jag lite för...Men lika bra att få det gjort innan den växer ut ännu mer.

Det här var inte folktandvården, som jag alltid gått till annars, utan en privattandläkare som värvade mig på stan i höstas. Jag var lite skeptisk till det här med privattandvård, men det hade ett superbilligt första-gångs-erbjudande, så jag hakade på. 90 kronor fick jag betala för mitt besök idag och det var ju inget att gnälla om. Desto dyrare blir det när jag ska dra ut tanden, men det hade det ju blivit hos folktandvården också, eftersom de har samma taxa.. Det var i alla fall väldigt trevligt, fräscht och lugnt där. Ingen stress under besöket heller. Och eftersom både jag, Klas och Sixten har gått dit så fick Sixten en present! En eltandborste från Braun som synes på bilden. Det brukar inte vara något problem att borsta tänderna på honom, men nu älskar han det! Jo, jag tackar! Vi går nog dit nästa gång det är dags igen! När tandhygienisten frågade vad Sixten tycker om att göra, svarade han "Borsta tänderna". Hihi, gullungen. Var det rent fjäsk, av rädsla för tandhygienisten (som han kallade "tandläkaren" under hela besöket) eller ett helt ärligt svar?