Mammabyxor is the shit!

Igår var det dags för mig att köpa mina första par mammabyxor. Var trött på att gå med uppknäppta jeans och leggings och klänning är tråkigt att ha varje dag. Har tidigare varit extremt skeptisk mot mammakläder överhuvdtaget. Allt har känts väldigt 30+ -aktigt*, tråkigt med ett lamt försök att vara häftigt typ. Och den där höga trikådelen man ska ha upp över hela magen såg inte direkt bekväm ut. 

Men som sagt, magen växer och jag längtade efter att åter ha jeans på mig. Gick därför till H&M och Mamaavdelningen med Klas som skulle vara smakråd. Fick med mig några olika modeller in i provrummet och fick till min fasa gå upp ett nummer i storlek. Hallå, det är faktiskt bara magen som vuxit på mig och det är väl det mammabyxor är till för?! Som om man inte redan hade lite små-ångest över att kroppen känns större pga magen. Tillverkarna borde istället göra tvärtom och göra mammakläderna större i storlekarna så att man fick gå ner ett nr och känns sig nätt  istället för att gå upp. Morr. Tur att Klas var med och kunde berätta för mig att jag såg helt underbar ut (även den bästa självkänsla kan svikta när man är gravid). 

När jag hittat ett par jeans i rätt storlek, som såg helt okey ut och fått på mig dem ändrade jag totalt uppfattningen om mammabyxor. Magen blev mycket snyggare, den såg rund och gravid ut och inte lönnfet som den gjort i mina gamla jeans och de var jättesköna! Oh, härligt! Den där trikådelen jag nämnde tidigare är superskön att ha över magen! Dessutom slipper man tänka på att troskanten kansticka upp över linningen. Känslan av jeansen är som vanliga jeans i benen men som mjukisbyxor upptill. Det bästa av allt är nästan att man inte fick päron/40-åringsrumpa** i dem, som jag var rädd för innan. Kan det bli bättre?  I'm in love.

* Det är inget fel på 30-åriga kvinnor eller deras klädstil, men jag vill inte se ut som 30 när jag är 20
** Det är inget fel på 40-åriga kvinnor eller deras klädstil, men jag vill inte se ut som 40 när jag är 20


image149


Ni fick lägenheten!

-What?!

Jag och Klas var och kollade på en lägenhet på Öster i måndags. Tänkte att vi skulle vara ute i god tid och titta efter lite större, så att vi hittar en lägenhet vi verkligen vill ha! Lägenheten är verkligen jättefin, ljus, rymlig och luftig med balkong! De två sovrummen låg precis bredvid varandra med en dörr emellan, vilket är perfekt. Huset har också en mysig innegård som ligger över mark och alltså inte är tillgänglig för några andra än de boende. Dessutom är det hiss i huset, vilket är väldigt skönt med tanke på att de kan bli lite släpigt med en barnvagn. De få nackdelarna är att inflyttningen är redan 1:a juli (vilket betyder dubbla hyror i två månader, eftersom vi in te sagt upp vår lgh) att den saknar badkar (men hur ofta badar man, egentligen?) , att den ligger över en restaurang och att det inte är Torpa. Jag har bott i Jönköping i 10 år, hela tiden i samma stadsdel, kan jag överge Torpa/Väster för Öster?

Igår lämnade vi iallafall in en intresseanmälan för lägenheten, det kan ju inte skada tänkte vi. Det var det flera som hade så jag trodde inte att vi skulle få den, eftersom vi inte var först. Jag tänkte att om vi får den utan mer ansträngning, så är det meningen att vi ska bo där. Idag ringde jag iallafall bostadsbolaget för att kolla om de hade några andra lediga 3:or eller 4:or. Det hade de inte, men tjejen jag pratar med berättar när hon får veta mitt namn att vi fick lägenheten! -Va?!, tänkte jag. Dessutom blir vi av med vår lägenhet 1 juli också, så vi slipper de dubbla hyrorna! -Så jag skriver ut kontrakt nu, sa hon. -Ehh, oj, tack, ehh, jag ska bara kolla med min sambo, svarar jag.

Oj, flytt om ungefär 1 månad då, under min 20-årshelg, antar att det får bli både inflyttnings -och födelsedagsfest i ett?! Bara att börja packa, antar jag...

Oj...

En fisk i magen?

Igår hände det! Den här gången var jag säker. Jag kände bebisen röra sig i magen för första gången! Wow, vilken häftig känsla! Det är ganska tidigt att känna det i v. 17 som förstföderska, så jag blev ganska förvånad. Oh, vad mysigt det va. Som en liten fisk som sprattlade till eller gjorde en volt eller något. Har känt av skrutten idag med! Gos! Blir coolt när man kan känna det utanpå magen också, men det dröjer nog lite.

Puss

Charlie

Time to drop the big news!

Nu när de vi ville berätta det personligen för vet, så kan jag släppa den stora nyheten på bloggen. Djungeltrumman har ju också redan ljudit i Jönköping:

Jag och min älskade blir föräldrar för första gången i november!


Ibland är livet allt bra underbart.

Får se om detta leder till fler inlägg eller färre. Blir nog dock ingen gravidblogg, men man vet aldrig..? Jag har ju trots allt fler sidor av min personlighet än att vara havande.

Ha det härligt i vårsolen! Det har vi och min växande mage!


ultraljud