Höggravid
Hade förträngt hur mycket det tar på mina krafter att vara höggravid. Att samtidigt gå i skolan 125% och ha en 3½-åring gör att jag inte håller ihop till så mycket mer än så. Det är så konstigt att ha så lite energi. Jag vaknar varje morgon och har storslagna planer (läs normala planer) för dagen och det slutar med att jag kanske orkar göra en tredjedel. Nästan varje kväll ligger jag som en säck potatis i soffan och undrar vad som hände och hur dagen gick så fort. Jag orkar knappt tänka en klar tanke än mindre kommunicera. I går natt sov jag (med undantag för kisspauser) otroliga 14 timmar! Jag kan oftast inte ligga i sängen mer än 8-9 timmar. Så jag var chockad när jag vaknade och såg att klockan var halv tre på eftermiddagen! Inte hade jag problem att somna på kvällen heller. Men jag antar att det var vad min kropp behövde. Nu är resten av familjen på fiskemässa och jag sitter hemma i röran och undrra om jag ska städa, gå ut, sy eller helt enkelt bara gå och lägga mig. Fast det känns så förbaskat tråkigt så är det det sistnämnda som lockar mest. Det är mysigt när bebisen sparkar annars är jag otroligt trött på att vara gravid. Jag försöker trösta mig med att även om jag går maximalt över tiden så är det bara 61 dagar kvar...