Tage
Ge ditt barn 100 möjligheter, istället för 2
Fin fredag
Bug
Språkförståelse
Så här lät det idag vid frukosten.
Sixten: I aim a boy
Klas: Yes, and I am a man
Sixten: Ja, så får man säga om man har skägg
Han hade inte hört den meningen innan men förstod ändå vad Klas menade. Han förvånar mig varje dag med sin klokhet, älskade lilla ungen.
Liten sjuk
Sixten var bättre nu på kvällen men ska självklart inte gå till förskolan imorgon. Istället får han vara hos mormor imorgon som ändå är hemma då. Själv ska jag ha föreläsning och filmvisning med efterföljande grupparbete. Jag tycker det är kul att plugga, men är inte den här kursen slut snart?!
Sjukstuga
Tur iallafall att Sixten har världens bästa mormor som kommer hit senare och sällskapar med oss och kan ta hand om Sixten en stund så jag hinner plugga litegrann.
Tjenixen!
Liten sjuk
Ciao!
Kärlek
Så liten men ändå så stor på samma gång. Nu har det ju blivit en riktig liten person utav honom. Tycker alltid att han har haft personlighet, men den växer fram mer och mer för varje dag. Sixten har vuxit upp till en glad, busig väldigt omtänksam och kärleksfull liten kille. Han är otroligt social och framåt och väldigt orädd. Han verkar helt enkelt väldigt trygg i sig själv, vilket är bland det viktigaste för mig. Han har ganska kort stubin och kan sätta sig på tvären, men det är ofta snabbt glömt. För det mesta har han glimten i ögat och charmar alla han träffar. Han är den finaste jag känner.
Han pratar för fullt nu. Då menar jag verkligen pratar med ord så att man förstår vad han säger. Självklart pratar han inte alltid helt rent, men han han är uppe i flerordsmeningar nu. Tex kom han fram till mig igår med en plastfisk och sa "Fisken simmar många timmar" (vilket han fått från en sång vi sjunger ibland).
På tal om sånger så är han en riktig sångfågel. Jag tror att han sjunger minst lika mycket som han pratar. Både när han sitter och leker för sig själv eller när han sitter i vagnen och vi är ute på stan. Det är allt från bä bä vita lamm ("bä bä lamm, har du nån lullull?") till björnen sover ("björnen sååver, björnen sååver i sitt lugna bord. Han är inte saaarlig!") till sånger han hittar på själv som kan handla om allt möjligt.
Mamma har sagt att jag jämt sjöng som barn och jag har ju sjungt hur mycket som helst för Sixten ända sen han låg i magen. Jag sjunger säkert ett tiotal sånger för honom varje dag så det kanske inte är så konstigt att han alltid går och gnolar på någon visa? Det är iallafall underbart att höra sitt lilla barn sjunga "binka stjärna dää, ondrar va du ää".
Älskade Sixten, det är en gåva att få vara din mamma.
Lilla hjärtat
Känns inte riktigt rätt att lämna honom till barnvakt (farmor den här gången) om han mår såhär ikväll. Jag och Klas skulle ju iväg på galej, men nu får Klasse antagligen stanna hemma.
Mina sötnosar är nerbäddade i soffan och kollar på "Bompa".
Jag ska nog krypa ner där med nu.
Dagen blir nog fylld av "Bompa", sträckläsning av S favoritböcker, kramar och välling.
Det här blir det sista ni hör av mig på cirkus fyra dagar eftersom Klas ska ta med datorn till Dreamhack där han ska hänga ett tag om dagarna. Han kommer självklart hem med jämna mellanrum, men inte datorn.
Ciao!
Ett och ett halvt år!
Firat har vi gjort med promenad och lek i lekpark med moster* och morfar*, picknick med pappa* och tårta hos moster*.
Riktigt härlig dag med mycket skratt, lek och bus. En dag i Sixtens smak, tror jag allt. I min smak också, absolut!
Jag vill såklart att alla Sixtens dagar ska vara underbara, tyvärr är det ju inte varje dag man hinner göra allt man vill.
Jag och min Syster (Belle, som Sixten kallar henne).
Sixten älskar verkligen att gunga,
särskilt när morfar puttar på och busar
Fint halvårsfika, fixat av bästaste mostern!
*I förhållande till Sixten alltså.
Idag, dagen till ära, lärde sig Sixten att berätta hur gammal han är när man frågar "Ett!" säger han glatt och visar sitt pekfinger och så har han sagt sina första (vad jag har hört) två-ords-meningar.
De var följande:
"Tappa mössan" sa han när han såg en övergiven mössa på lekplatsen.
"Mamma gunga", sa han när han tyckte att jag skulle gunga bredvid honom.
Wow, jag är verkligen imponerad och megastolt, förstås!
Älskade lilla sötgröt, det är en gåva och en fröjd att få följa ditt liv och dina framsteg! Vad snabbt tiden passerat sedan du föddes. Från att vara en liten hjälplös skrutt, har du utvecklats till ett viljestark, ganska så självständig, social och underbar busunge! Det går ju som sagt fort när man har roligt!
Jag älskar dig, nu och för alltid!
Sunshine
Santino
Läste nyss att Marcus Birros son heter Milo Santino. Inte helt olikt Sixtens namn : Mio Sixten Thomas Santino. Santino är så vackert tycker jag. Älskar italienska namn. Sixtens framtida syskon ska självklart också få ett italienskt namn. Det blir nog Giovanni eller Lucia.
Nu är klockan past bed time för längesen. Därför pratar jag också svengelska.
Good night!
Sisse!
Sisse, det är vad Sixten kallar sig själv just nu. "Sisse sä" säger han och pekar på sin säng, Sixtens säng.
Andra saker han lärt sig säga senaste tiden är:
koo - sko
hissen - hissen
sTool - stol
hemma - hemma
baa-baa - bok
Sen tidigare kan han säga:
pappa
mamma
lampa (fast han är lat och säger oftast "pa")
titta
oj
tutte
titte - titt-ut
hej
kaka (fast han inte ens äter kakor?)
Och så kan han härma hur hästen, hunden, ankan, grisen, tuppen, kaninen, kossan och katten låter.
Han förstår typ allt man säger till honom och det är så fantastiskt att man kan börja kommunicera med honom på riktigt. Han säger till när han har bajsat (om han inte är för upptagen med att leka) , då håller han på rumpan och säger "Baaa.." sen går han fram till toalettdörren.
Han vet
Var man tvättar händerna.
Var hissen är.
Var pyjamasen ligger.
Hur man tänder och släcker lampor.
Att vällingen och tandborsten alltid står bredvid sängen innan nattning.
Var rena blöjor finns.
Att man måste blåsa på maten när den är varm.
Hur man luktar på blommor.
Att man städar och lägger sina leksaker i lådan på kvällen.
Vem som är mamma, pappa, farfar, morfar, mormor, farmor och Pimbelle (hans moster) och Sigge (mosters hund)
Han slänger sin gamla blöja själv i soporna och stänger köksluckan efter sig. Och han ger mig sin napp efter att han har sovit om jag frågar "får mamma nappen/tutten". Och han dansar så fort han hör musik eller om man frågar om han kan dansa. Och frågar man om han vill ha mat och han är hungrig svarar han med världens gulligaste "Mmmmm..." Det och mycket mycket annat sysslar han med nu...
Det är så himla roligt att leva med en 1-åring, inte bara på grund av det här utan också för att Sixten är nyfiken, positiv, framåt, social, glad för det mesta, har en egen vilja, hett temperament (inte alltid så roligt, men väldigt spännande och intressant), är gosig och är alldeles, alldeles underbar!
Sisse, jag älskar Dig!
Kalaset
Kalaset i lördags var jättelyckat! Det var mest släkt och några vänner. Vi hade drop-in mellan 12-16. Men givetvis kom nästan alla i en klump vid tvåtiden.
Jag och Klas hade gjort två gröna marsipantårtor med röd text "Sixten 1 år" och "Grattis Sixten", röda ljus och stjärnfrukt. De blev riktigt snygga må jag säga.
Sixten fick ännu fler fina saker. Bl.a Brioleksaker, böcker, gosehundar, en fårskinnsfäll och massa pengar till hans 1-årsfotografering som vi hade tänkt göra hos Fotografiqa.
Han visade givetvis upp för gästerna att han kunde ta några steg på egen hand. Nu de senaste dagarna har han blivit ännu modigare. Reser sig plötsligt upp och går iväg några steg. Går kortare sträckor mellan möbler eller mellan personer. Det är verkligen häftigt!
Födelsedagen
Lilla 1-åringen sover nu sött i sin säng. Det har varit en mysig och fin dag, idag.
Jag vaknade supertidigt och kände mig alldeles pirrig. Jag och Klas gick sjungande in till Sixten och hans mormor (som sover på hans rum när hon är här på besök), med tänt ljus, massa ballonger och paket. Han var nyvaken och såg väldigt förvånad ut. Han blev väldigt glad över alla ballonger. Alldeles till sig. Att öppna paket var också skojigt, förstås.
Vi har inte haft så mycket besök idag, eftersom vi har kalas imorgon. Men Klas pappa och min syster har varit här och gratulerat.
Sixten har verkligen bara fått superfina saker idag.
Bl.a. en docka som nu heter Olle, träinstrument - en xylofon och två tamburiner, greppvänliga kritor, en silverberlock som min syster designat en "1" , haklapp från 10-gruppen, jeans, tröja och scarf från Cheap Monday, jeansskjorta från P.op och halkstrumpor från Ej Sikke Lej och IdaT, en apa från IdaT, windstopperfleece från P.op och manchesterkavaj. Och så självklart en massa fina gratulationskort från släkt och vänner. Det var riktiga hittar alltihop han verkade bli jätteglad för allt. Å andra sidan så kanske inte en 1-åring är särskilt kräsen.
Det blir lite torftigt i bloggen utan bilder. Men det beror på att Blogg.se har slarvat bort mina bilder, eller något. Så när det är fixat så ska jag lägga upp bilder igen.
Men nu över till dagens största nyhet. Gissa vem som tagit massa steg på sin födelsedag. Jo, Sixten såklart. Han började med att gå själv mellan mig och min syster, kanske fem steg, flera gånger. Sedan kom han verkligen in i det och vågade knata iväg några steg själv, efter en boll han kastat iväg bland annat. Det är ju fortfarande lite vingligt. Men det är verkligen häftigt att se sitt lilla pyre helt plötsligt stå på egna ben och gå iväg. Kul att han gjorde det på sin födelsedag också. Man kanske inte ska påstå att han kan gå, i ordets rätta bemärkelse. Men det är defintivt påväg nu.
Dan före dan
Imorgon är en stor dag i vår familj. Det är Sixtens allra första födelsedag. Det ska firas med pompa och ståt. Typ. Iallafall med mängder av ballonger, honungsmelon och skumbad och massa mer som han älskar. Har försökt samla allt han tycker allra mest om för att göra hans födelsedag till en riktig Kalasdag. På lördag blir det tårtkalas för släkt och vänner. Det här känns tusen gånger roligare än min egen födelsedag. Det trodde jag aldrig.
För ett år sedan hade jag ganska tydliga värkar vid den här tiden. Vattnet hade gått för mer än ett dygn sedan. Läs mer om förlossningen här, om du vill. Av någon anledning blev förlossningsberättelsen aldrig färdig. Men jag kan försöka berätta resten en annan dag. Minns det fortfarande ganska väl.
Nu ska jag gå och lägga mig. Vi ska gå upp vid sju och väcka Sixten, som förhoppningsvis sover, med sång och ballonger.
Sixten-Nytt
Sixten "fegar" med stegen. Han verkar helt enkelt inte så intresserad av att börja gå än. Men han vet vart näsan sitter, hur myggorna klappar takten (med pekfingarna i "Kråksången"), att hunden säger "Voovovv", hur man klättrar ner från sängen och soffan och att man vinkar när man säger "Hej då". Hur ska man ha tid att börja gå när man lär sig sådana här saker?!
Små steg
Tidigare imorse hände något för mig, helt fantastiskt. Jag ställde ner Sixten på golvet., och han tog två små steg och sedan satte han sig ner. Jag rusade ut till Klas i köket och berättade. -Jamen, det har han ju gjort en gång innan, säger han. Men då var inte jag med. Så det är idag det räknas som när han tog sina första små steg, tycker jag. När både jag och Klas sett det.
Kanske går han till 1-årsdagen? Han har två veckor på sig nu isåfall. Fast det är ingen brådska. Det kommer bli ännu mer fart på honom när han kan gå och sedan springa. Puh, kommer inte få en lugn stund, haha.
Förresten är min föräldraledighet slut om 1 månad och 1 dag. Konstigt.
