Oh no!!

Igår satt jag uppe alldeles för länge och surfade runt på Bröllopstorget och läste brudars berättelser om sina ibland underbara och i vissa fall horribla möhippor. Vissa hade blivit helt utan möhippan, ibland var det brudens egen vilja, ibland hade hennes vänner väntat på att någon annan skulle ta tag i det vilket resulterade i att inget gjorde något.


Jag låg och tänkte mycket på det där innan jag somnade och inatt hade jag en hemsk mardröm till följd av detta. Jag drömde att mina vänner helt och hållet skitit i att ordna en möhippa åt mig och jag blev jätteledsen och det kändes som om hela bröllopet var förstört. Jag ska inte sticka under stol med att jag skulle bli grymt besviken om jag inte fick någon möhippa med alla tjejkompisar som är bjudna på bröllopet. Men jag tror inte att jag på riktigt skulle känna som att bröllopet blev förstört. Det är ju inte för hippan jag gifter mig, såklart! Men jag litar på att mina vänner känner mig och ordnar en fantastisk möhippa åt mig.

Marängfluff

 

 


Jag var och provade brudklänningar igår. Jag har egentligen inte tänkt att köpa en klänning, utan istället designa den själv och låta mamma sy den så jag får den precis som jag vill ha den. Jag hade dock bara tänkt att gifta mig en gång och jag har alltid velat åtminstone en gång få frossa i och prova marängklänningar. Det känns inte som man har ett giltigt skäl att göra det om man faktiskt inte på riktigt planerar bröllop. Så därför hade jag bokat en tid för klänningsprovning i en butik här i stan.

 

Åh, vad roligt det var. Jag tappade räkningen ganska snabbt på hur många klänningar jag provade och det var allt från gräddbakelser med långa släp till korta, chica blåsor. Jag fann inte min drömklänning men fick massa inspiration och framförallt riktigt bröllopsfeeling! Mamma och syster var med som smakråd och vi hade jättekul.

 

Tyvärr togs jag inte om hand av trevligaste butiksbiträdet, hon förstörde tyvärr upplevelsen lite. Vad inte särskilt lyhörd för mina önskemål utan plockade fram och propsade på de klänningar hon tyckte om. Jag fick säga till flera gånger om vad jag ville prova för modeller innan hon lyssnade. Dessutom verkade hon bli sur över att jag inte bestämde mig för en klänning där och då. Men man måste väl ha rätt att prova och fundera mer än en kvart över vad man vill bära eftersom det trots allt rör en viktig dag och ganska mycket pengar. Låter jag bridezilla-aktig nu?

 

Jag rekommenderar verkligen alla blivande brudar (och även de tjejer som inte vill gifta sig) att åtminstone en gång gå och prova riktiga brudklänningar bara för att det är så roligt. Jag tror inte provandet är över för min del...Det finns ju faktiskt en bröllopsbutik till i stan och nästa vecka åker jag till Stockholm..!

 

Jag har nog haft lite svårt hittills att förstå att vi faktiskt ska gifta oss om drygt ett halvår, men nu börjar det kännas mer på riktigt!

Bilder: Klänningen ovan är inte i närheten av min drömklänning utan är bara ett exempel på vad jag provade igår. Det var inte jag som bestämde och plockade fram klänningarna.


Tokig tårta!

Så här i bröllopstider surfar jag runt en del på olika bröllopsrelaterade sidor för inspiration och bara för att det är så roligt. Råkade på den här länken med en galen tårta! En sådan vill jag inte ha. Skulle känna mig som en kannibal, haha.

Ja! Yes, I do! Oui!


Nu, när våra nära och kära vet så kan jag förtydliga nyheten här! I augusti, sex och ett halvt år efter att jag funnit mina drömmars man så blir jag fru! Klas fru! Och han blir givetivis min man och det känns så himla rätt och fint och underbart på alla vis! Jag älskar dig Klas, nu och för alltid!

Bild: Jag och Klas, nyår för fyra år sedan. (Min dator har bristande bildarkiv)

Förändring

Det har inte gått särskilt många dagar på det nya året. Jag vågar dock redan slå fast att 2010 är förändringarnas år. Av flera olika anledningar. Det pågår stora förändringar både i mitt eget liv och hos de runt omkring mig. Några byter adress, en del blir flera, någon byter bana, vissa löser banden med varandra och andra knyter dem hårdare. Det kanske inte är några världsomvälvande händelser. Men när det här året är slut kommer den närmsta miljön se totalt annorlunda ut. Det finns för- och nackdelar med det mesta, men jag tror att det ändå, i de flesta fallen slutar gott. Tack för det.

Mitt 2009



År 2009  var året då jag tog mina första steg på vägen mot att bli sjuksköterska. Jag lärde känna nya fantastiska vänner som jag inte kan tänka mig att vara utan och jag lärde mig mycket om andra människor. Jag lärde även känna mig själv bättre och jag känner att jag har vuxit som människa. Jag var på de hittills roligaste och galnaste festerna. Jag njöt av att se vår son växa, bli större och utvecklas till en helt fantastisk filur och hade ett fantastiskt år med min familj och fick något gemensamt med prinsessorna. Tack 2009, det har varit en minnesvärt år!