Konfekt - godbitar i mitt liv

På Sixtens 11-månadersdag ammade jag honom för sista gången. Nu har det gått en vecka. Och det har gått bättre än väntat. Planen var ju att amma minst 1 år. Jag ammade bara en gång om dagen, på morgonen, nu de sista månaderna. Men jag åker till Lund i helgen och jag ville inte lämna honom oavvänjd, ifall han skulle ta det hårt.

Men det har som sagt gått bra. Reflexen att låta honom amma när jag är halvvaken finns fortfarande. Så jag får påminna mig själv om att jag slutat. Tyvärr har han svårt att somna om när han vaknar tidigt på morgonen utan att amma. Så det blir tidigare morgnar. Han verkar också mer närhetstörstande om dagarna. Det var som att han tankade massa närhet när han ammade. Men nu blir det mer kramar och gos (vilket bara är mysigt) men tyvärr också en hel del bärande. Jag tror och hoppas att detta är en övergående period.

Bland de mammor jag umgås med var jag ensam om att amma mitt barn så länge. De flesta slutade efter 6-7 månader eller ammade inte alls. Jag är lite förvånad. För det verkar som om våra mammor ammade oss mycket längre. Men det går trender i amning som i allt annat. Jag är väl lite old-fashioned då. Jag är väldigt nöjd med mitt beslut att amma i 11 månader. Jag var fast besluten redan som gravid att jag skulle amma mitt barn.

Det blev tyvärr en del trassel med amningen i början. Sixten fick inte rätt grepp och det gjorde så helvetiskt ont. Men när det väl funkade kändes det så bra. Sixten växte och frodades. Det kändes häftigt att veta att det var jag som fick honom att växa. Maten var alltid färdigförpackad, rätt tempererad och vi hade den  alltid med oss. (Enstaka gånger då jag var borta från Sixten fick han urpumpad mjölk som vi fryst in och några gånger fick han mjölkersättning). Dessutom har vi förhoppningsvis minskat risken för allergier och astma hos Sixten (vilket jag har i mina gener) och minskat risken för bröstcancer hos mig. Det är helt enkelt ett vinnande koncept!

Jag kan, om jag ska vara ärlig, inte riktigt förstå de som frivilligt väljer att inte amma sina barn. För jag ser bara fördelar med amning. Men de barnen blir väl välmående människor de också. Dessutom tycker jag ju att det är upp till varje kvinna om hon vill amma sitt barn till det är 3 år eller inte amma alls. Huvudsaken är att mamma och barn trivs. Ja, det är ju bra om den andra förälderna också trivs förstås. Är det någon som har bra motiveringar till att inte amma om man kan, får gärna kommentera. Ja, ni andra är givetvis också välkomna att kommentera inlägget.

Idag har jag och Sixten varit hemma hos hans kompis Oliver tillsammans med 4 andra barn och deras mammor. Öppna förskolan som vi brukar gå till på måndagar har stängt den här veckan eftersom det är höstlov. Så därför fick vi träffas hemma istället. Tyvärr dog kameran när jag skulle fota Sixten och Maya när de kramades och pussades. Sötnosar.

Vi hade en supertrevlig eftermiddag. Vi gjorde fruktsallad och barnen lekte som bara den och vi mammor satt och pratade och blev nostalgiska och pratade bland annat förlossningsminnen.Tänk att det snart gått ett år sen Sixten låg på min mage, nykommen till världen, varm och kladdig. Den bästa stunden i mitt liv!

Idag ska jag vara ordentlig och gå och lägga mig tidigt. Det vill säga direkt efter jag skrivit färdigt det här inlägget. Skälen är att jag är ruskigt trött, har ont i huvudet och Klas jobbar kväll så jag har ändå ingen som håller mig sällskap. Då kan jag lika gärna gå och lägga mig. Ska krypa ner i sängen och läsa lite.

God natt!

Igår hade vi och 5 av Sixtens vänner med familjer ett gemensamt 1-årskalas för alla barnen. Eftersom de allihop fyller med bara några veckors mellanrum, tyckte vi det var en bra idé att slå ihop oss och fira en gång för alla. Det blev väldigt lyckat!

Vi hade lånat en lokal, beställt exotisk planka och till efterrätt blev det hembakad tårta. Istället för att köpa fem paket till varje barn så köpte alla varsitt paket som sedan lottades ut bland barnen. Mycket bättre så, eftersom de ändå fick/får så många paket på sina födelsedagar. Det var ju mest en symbolisk grej med paket. Sixten fick ett badlakan med taxar, en badanka/handdocka och en orange BRIO-bil. Han verkar gilla alltihop. Vi gav magnetiska byggklossar i trä från BRIO som hans kompis Essie fick.

Väldigt mysig eftermiddag med god mat, trevliga människor och busiga barn. Snart är det dags för Sixtens alldeles egna kalas, men det blir ju först om nästan en månad.

Idag är älskade lilla hjärtegrynet 1år - 1 månad. Alltså 11 månader. Bara 1 månad kvar till den stora dagen! Då blir det kalas!
Sixtens favoritsysselsättningar just nu är att rusa runt med sin lära-gå-vagn, bli skjutsad på sin Bobby-car,  tända och släcka lampor (man får ju såklart lyfta upp honom till lysknappen så han når), peka på allt och säga "Titta!"

Sixten har fått en lära-gå-vagn som han stolt struttar runt med i lägenheten. Ibland ser ut som en liten farbror med rullator. Fast för det mesta går det i en rasande fart. Jag undrar när han vågar släppa taget och gå på riktigt? Fast det är ju ingen brådska precis.

Nu står Sixten kvar när man ställer honom på golvet. Han står och tittar en stund eller pekar på något och sedan kan han sätta sig ner själv. Supergulligt! Han har verkligen fått mycket bättre balans, de senaste dagarna. Nu går han riktigt bra när man håller honom bara i ena handen. Det är nog inte långt kvar till han ta sina första steg på egen hand.

Han härmar hur kor låter när han ser en, antingen i en bok eller om han får en leksaksko. Fast det är inget klockrent "Muuu", det är snarare "Mbuuu", men han vet vilket djur det lätet tillhör iallafall.

Han vet vart lampan är och vart man tänder eller släcker taklamporna och han gör det om man lyfter upp honom till knappen.

Han klappar händerna om man frågar honom om han kan det, likaså trummar han med händerna på bordskivan om man frågar.

Han vet vem som är mamma och vem som är pappa.

Han pussas ibland, dock med helöppen mun, men det är sött!

En mindre mysig och bra grej han börjat med är att bita mig, han biter mig överallt där han kommer åt. Bara idag har han bitit mig i magen, benet, handen och tummen. Men det ska det bli ändring på. Jag gissar att det kliar en del i munnen och att han vill få användning av de fyra tänder han nu har.

Idag är Klas första pappalediga dag. Han ska vara pappaledig på fredagar nu till december då han ska vara ledig på heltid till Sixten börja förskolan.
Jag är ju också hemma idag, så vi har långhelg, hela familjen. Mysigt!
Just nu ligger mina prinsar och sover. Det spöregnar samtidigt som solen skiner. Jag har duschat och nästan gjort mig iordning och väntar på att vi ska gå till A6. Vi behöver förvaringslösningar. Då är IKEA bäst.

Idag har jag och Sixten hos  hans kompis, H eftersom hon fyllde 1 år idag. Det var skojigt! Lagom stort kalas med fem barn och fem mammor. Barnen lekte massvis medan vi åt tårta. H och Sixten har lärt känna varandra genom Öppna förskolan och de blir alltid jätteglada när de träffar varandra och följer efter varandra. Supersött. Jag trodde inte innan att så små barn kunde fästa sig så vid varandra och hitta egna vänner. Det är ju riktigt roligt! Likadant är det med Sixten och Isaac. Men de har ju träffats sen Sixten föddes, så de är ju riktigt tighta vid det här laget.

Jag och Sixten var på 10-månaderskontroll på BVC idag.

9695 gram tung
74,5 cm lång

Jag trodde faktiskt att han skulle ha vuxit mer på de här två månaderna sen vi var där sist. Men han följer sin kurva och då är ju allt som det ska. Sixten fick beröm för att han var då duktig och charmig och kunde allt man "borde" kunna vid hans ålder. Det var ju roligt, men jag hoppas att även barn som inte kan så mycket också får komplimanger. Jag fick också beröm för vår sköterska tyckte att jag har så smarta lösningar på allt, som maten och sömnen. Det kändes bra att få det bekfräftat av någon som ska vara expert på barn.

Nu ska vi inte dit igen förrän han är 1 år och 1 vecka. Då blir det vaccination och läkarkontroll.

Igår kväll när jag skulle lägga Sixten sa han inte ett knyst han bara tittade på mig när jag la ner och stoppade om honom. Sedan bökade han runt lite i sängen tills han låg bekvämt och somnade. Jag är så glad över detta! Dessutom sov han helt utomordentligt inatt. Hoppade över käket vid halv två och sov alltså i ett sträck från 20.00-05.30, fick välling och somnade sedan om till 07.30 Lyxigt. Jag vaknade dock vid fyra och undrade varför han inte vaknat. Min kropp är ju inställd på att vakna om nätterna, men jag kan mer än gärna ställa om mig till att få sova mer.

Eftersom han hoppade över att vakna vid halv två har jag inte ammat det här dygnet, vilket börjar kännas lite nu såhär på eftermiddagen. Känner mig som värsta bystdrottningen. Haha. Han får käka lite efter han vaknat från sin eftermiddagslur istället. Tror jag kommer amma tills han är 1 år, som det känns nu.

Nu är det bara två månader kvar tills det blir 1-årsbrakkalas! Med risk för att verka tjatig men vart sjutton tar tiden vägen? Min lilla bebis är snarare en liten pojke nu. Mer barn än bebis. Lite läskigt men samtidigt så fruktansvärt roligt!

Sixten är verkligen i en underbar ålder nu. Trots trotsen. Det senaste han lärt sig i veckan är att peka och att klappa händerna. Han är busig som få och har för det mesta ett leende på läpparna och glitter i ögonen. Fjärde tanden är på väg och han är ganska bra på att bitas. Aj.

Han somnar äntligen själv i sin säng om kvällarna och somnar därför om själv när han vaknar till på nätterna, förutom två gånger då han vill käka. Vi tog mod till oss och bestämde att han skulle lära sig somna i sin säng igen (han gjorde ju det så lätt mellan 4-6 månaders ålder). Vi började i onsdags. Gav välling på hans rum och sedan la jag honom i sängen och sa "God natt lilla hjärtat, jag stannar här tills du somnar". Sedan satte jag mig några meter ifrån sängen och läste. Tillräckligt nära för att han skulle se mig  och veta att jag var där, men tillräckligt långt bort för att inte störa och distrahera honom. Han blev ganska arg och det tog väl en kvart för honom att somna de två första kvällarna. Ikväll när jag la ner honom sa han "Yyh", sedan vände han sig om och somnade. Rutiner is the shit för små barn. För er som inte visste det. Regler och rutiner, det ger trygga barn. Det är min övertygelse.

Igår kväll tittade jag på Idol och putsade och vaxade mina skor. En del av dem. De som var i svart skinn. Jag gnodde och putsade och kände mig riktigt duktig och vuxen. Haha. Resultatet blev jättebra och nu kan jag med gott samvete använda dem i det annalkande höstrusket och hoppa i lövhögar!

Idag åt vi grekiska färsbiffar,  färsk pasta, yoghurtsås och mixsallad till middag. Jag gjorde några specialminibullar till Sixten utan soltorkade tomater och fetaost. Han ska få testa dem imorgon tillsammans med färsk pasta och yoghurtsås. Eventuellt gör jag en tomatsås till honom istället. Han är ju väldigt förtjust i tomaträtter. Det ska bli spännande. Hoppas att han gillar det. Han är ju annars numera en sucker för burkmat. Kan verkligen inte förstå varför. Tycker inte själv att det smakar bra, så jag brukar piffa till hans mat med vitlök och oregano så det ska bli lite festligare för honom. Men nu är det på tiden att han börjar få testa lite roligare saker.

I förmiddags var jag, Sixten, Carro, Isaac, Erica och Victor i Stadsparken. Barnen lekte för fullt på lekplatsen och gungade. Sedan gick vi upp i parken och kollade på hästarna och getterna. Det var nog höjdpunkten. Småkillarna tyckte det var superroligt, särskilt när hästen åt gräset vi sträckte fram.

Igår var vi i lekparken. Sixten gungade, grävde i sanden, åkte rutschkana och lekte med sina kompisar. Sen åt de banan och somnade sött i sina vagnar. Det var en mysig eftermiddag.

Sixten kryper runt som en tok i lägenheten och pillar på allt. Ena mockasinen har han lyckats bli av med också. Vi ska snart möta upp några mamma -och bebisvänner och gå till lekparken. Ska ta med kameran så jag kan fota Sixten i sandlådan.

Igår var vi ju på Öppna förskolan igen. Det var väldigt roligt att träffa alla igen. Några nya föräldrar och bebisar också. Roligt! En pappa också! Sixten kröp runt och bekantade sig med de flesta, både vuxna och barn. Man märker att han gillar människor! Han verkade trvis jättebra och det gjorde jag med. Han var så söt, för han var iväg och lekte sen kröp han upp i min famn ibland bara för att kramas lite för att sedan krypa iväg och leka igen.

Många inlägg om Sixten. Men det händer så himla mycket att jag bara måste skriva upp det.

Det är så otroligt gulligt det här. Så fort jag äter, tex. frukt så sträcker Sixten sin lilla hand efter den. När han sedan får te.x. mitt äpple blir han jätteglad och börjar gnaga med sina två små tänder. Sedan kommer han på att mamma blev utan frukt. Då sträcker han fram frukten mot mig så att jag också får smaka. Sedan biter han lite och sedan sträcker han över den till mig igen. Så gör han så varannan gång. En tugga till honom, en tugga till mamma. Är inte det hur sött som helst?!

Idag stod Sixten helt själv utan stöd i typ tre sekunder. Jag höll honom först och sedan släppte jag och han stod kvar! 3 sekunder kanske inte låter särskilt mycket för er. Men för mig som såg min lilla bebis stå helt själv var det jättelänge. Känns stort. Han börjar bli stor, vår lilla pojk.

I veckan var jag, Sixten, Isaac och Carro i lekparken. Hittills har Sixten bara provat gungorna. Och det har han ju verkligen älskat. Men den här gången fick han även upptäcka sandlådan. Han var superfascinerad. Satt mest och tittade storögt och kände först försiktigt på sanden. Sedan blev han som vanligt lite vild och satt och öste sand på sina ben. Han verkar gilla det! Roligt! Men nästa gång blir det typ galonbyxor istället för jeans. Var ju inte planerat att han skulle sitta i sandlådan. Tyvärr hade jag inte kameran med mig. Men det blir defintivt fler tillfällen, inom snar framtid. Trodde det var för tidigt, men hink och spade står på inköpslistan nu.

Idag blir lillprins 9 månader. Tänk att han funnits lika länge utanför magen som inuti. Graviditeten kändes som tusen år men tiden sen Sixten föddes bara rusade iväg. Det går fort när man har roligt, inte sant?! Från att ha varit ett litet knytt är en han ett riktigt litet busfrö som säger mamma, pappa och lampa. Klättrar på det han kommer åt. Går jättebra med lära-gå-vagn och charmar alla han möter. Min älskade lilla skatt. Vad var livet innan du kom?