Konfekt - godbitar i mitt liv

Det här är bland annat vad jag pysslar med om dagarna och kvällarna när jag inte underhåller, kramar, busar, tjatar på, vyssjar och ammar mina ungar. Förberedelser inför lördagens namngivningskalas. Trots att det är något stressigt så här i sista minuten upplevde jag hur otroligt avslappnande och skönt det var att röra ihop kakdegen och pyssla med strösselhjärtanen i ett tomt och tyst kök alldeles för mig själv ikväll. Men nu är det dags att tänka på refrängen.

Idag är det min mans födelsedag och jag och ungarna gick upp tidigt för att baka frukostfrallor. Inte vilka frukostfrallor som helst. Utan supergoda och väldigt mättande frallor på kokosnötsmjöl istället för att vanligt vetemjöl. Kokosnötsmjölet hittade jag i hälsokostaffären. Det kostar visserligen en slant, men det är det värt! Det är fiberrikt (61%), proteinrikt (20%) och endast 4% kolhydrater. Fritt från cyanid, gluten och fytinsyra. Dessutom är det Fair trade producerat. Det kallar jag super food!

Födelsedagsbrickan

20 maj 2011 kom världens finaste lilla lillebror till världen.

Idag var dagen bebisen var beräknad att födas. Men icke. Den ligger trots extremt mycket förvärkar tryggt kvar i magen. Verkar vara ännu lurigare än sin storebror, som var tio dagar försenad trots sex veckor med förvärkar . Men jag känner mig ganska lugn. Jag vet ju att filuren kommer ut förr eller senare ändå. Jag hoppas bara att det får ske naturligt utan igångsättning. Tills dess ska jag försöka njuta av sparkarna och buffandet i magen och lugnet innan skrik på nätterna och bajsblöjor i oändlighet. Fast jag längtar efter dig baby!

Jag har dreglat, velat och funderat på den här jackan sen jag såg den första gången i januari. Igår slog jag till och budade på en ny, oanvänd på Tradera. Vann auktionen till ett pris som var 140 kronor under nypris i affären! Fint som snus! Snart har jag denna goding på väg hem till mig! Härligt! Sen väntas bara plusgrader! Knäppa den kan jag väl dock inte göra förrän i juni när den värsta kalaskulan är borta, men det gör inte så mycket när den är så snygg öppen.

Torsdagar verkar inte vara bra bloggdagar för mig, lyckas aldrig skriva något då. Så här såg magen ut igår iallafall. Tycker fortfarande inte att magen känns särskilt stor. Det är dock skillnad mot förra veckan. Känner mig tyngre, trots att jag inte är det, och stelare. Som en gammal tant ungefär... När jag har suttit stilla länge är jag stel och trög i kroppen och det tar emot att ställa sig upp. Tyvärr har jag också känt av smärta i fogarna, foglossning alltså. Gör såå ont vid sidan av svanskotan och höfterna ibland att benen låser sig. Som tur är varar det bara kortare stunder än så länge. Usch, hoppas att kroppen vänjer sig snart. Annars är det väl bara att stå ut. Slut på gnället. Mindre än 3 månader kvar nu! Hormonerna verkar ha stabiliserat sig lite, har inte lika ruskigt dålig hy som jag hade de första veckorna då jag såg ut som en tonåring i ansiktet full med finnar. Ärtan där inne lever runt för fullt och kan verkligen lägga sig på tvären nu och sen sprätta iväg som en liten fjäder. Verkar som det börjar bli trångt där inne nu? Vi längtar efter dig grynet! Som Sixten säger dagligen: "Mamma, jag väntar på sommaren, för då kommer min bebis och jag längtar efter den..."

Här är dagens mage. Trots att jag missat två torsdagar tycker jag inte att det är någon tydlig skillnad mot v. 24+0. Händer inget vare sig på storleken eller vikten just nu, men jag klagar inte. Jag får säkert mer än nog av det de 13-15 återstående veckorna... Men nu känns magen lagom stor, det syns att jag är gravid men jag känner mig inte stor som ett kylskåp än. Så jag får väl passa på att njuta. Största skillnaden från v.24+0 är att, trots att magen inte vuxit, så har ärtan det. Det sparkas, buffas och far runt där inne ännu mer än förr. Det är ett starkt litet gryn där inne. Fast ibland blir jag rädd då filuren kan ligga och sova flera timmar i sträck och inte ge ett enda livstecken ifrån sig. Men till slut känns det som en kullerbytta där inne och allt är som det ska.

½ år har vi varit gifta.

Jag Älskar Dig Klas.

Inga mer ord behövs. Störst av allt är kärleken.

Jag trotsade mitt köpförbud lite igår (som annars gått förvånansvärt bra) när jag fick nys om den här boken. Har beställt den på nätet och hoppas få hem den så snart som möjligt! En bok som verkar vara helt i min smak och jag ser jättemycket fram emot att läsa den!

Igår när jag och Sixten var ute på vår promenad, blev vi stoppade av en kille som ville ge oss ett ex av "Jönköpings nya nöjestidning" och ta ett kort på oss till hemsidan. Ja, det kunde han väl få göra. Idag hittade jag den här bilden på nätet. Tycker vi ser väldigt käcka och kavata ut. Har dock inte titta i tidningen än.

Jag och Sixten har haft ledig dag tillsammans, och åh vad jag uppskattar sådana dagar! Vi har pysslat lite hemma, gått en lite promenad, varit på biblioteket, bakat bullar, läst böcker och kollat på film. Vi hann med ovanligt mycket idag, för att vara vi, dessutom utan stress. Nu sover grynet och jag letar pysselinspiration på nätet. Finfin fredag helt enkelt.

Visst, Sixten är ju inne i en "trotsperiod" just nu, med allt vad det innebär. Med infall att göra tvärt emot, bara hitta på hyss eller tjura och gnälla när det inte blir som han tänkt och sova oroligt på nätterna med mardrömmar och nattskräck. Men när han är världens gosigaste, sötaste, klokaste, roligaste, påhittigaste unge däremellan, och det är han faktiskt för det mesta, så är det ganska lätt att ha överseende med "utvecklingsfasen". Jag bryr mig inte om att det här blir ett klyschigt "åh, vad jag älskar mitt barn-inlägg" för jag tycker verkligen att det är helt fantastiskt att vara mamma åt Sixten! Jag älskar att älska honom villkorslöst och veta att den kärleken aldrig kommer ta slut. Jag älskar att han lär mig att leva i nuet och se det stora i det lilla. Jag älskar att höra hans funderingar om livet, om människor, hur saker och ting funkar och hur allting hänger ihop. Jag älskar att se honom utvecklas och att det jobb som det innebär att uppfostra ett barn är mödan värt. Jag älskar honom för att han är just han och ingen annan. Och självklart för att han är min och hans pappas som jag också älskar över allt förstånd! Tänk, att i maj är vi en till i familjen! En till underbar unge att älska så man tror att hjärtat ska brista! Kärlek, det som gör allting värt!

På torsdagar har jag gått hela veckor, som igår, 24 fulla veckor + o dagar. Tänkte försöka lägga upp en "torsdagsmage" varje vecka, för att följa utvecklingen. Därför tog jag denna bild igår, men missade att lägga upp den, så den kom idag istället. Filuren rör sig verkligen mer och mer där inne för varje dag. Jag undrar hur det här ska sluta? Känns som den dansar samba om kvällarna när jag ska sova. Ska vilden verkligen få plats där inne i ca 15 veckor till?! Ja, Sixten möblerade ju också om i magen på mig när han låg där och han stannade ju tom. 10 dagar över tiden...Kulan i silver som hänger ner på magen är en s.k. Bola*, som låter likt ett änglaspel när jag rör på mig. Bar den när Sixten låg i magen också. Glömde dock av att testa om han blev lugn av den när han väl var född. Kanske minns det den här gången?

*Ursprungligen kommer bolan från Mexico och avger ett svagt ljud och från cirka 20:e graviditetsveckan kan barnet i magen höra och känna igen ljudet. Det rogivande ljudet lugnar bebisen under graviditeten och efter födelsen känner barnet igen ljudet av bolan och blir lugn av det.